LIFE

Joel var en av mina bästa vänner från USA.
Han omkom i en bilolycka i helgen. Jag tänker inte skriva om hur mycket han betydde för mig, hur mycket jag saknar honom eller någonting sånt, för det vet han redan. Han vet hur mycket vi alla har lidit över tanken att vi aldrig kommer att få se honom igen i det här livet. Han vet hur mycket våra minnen tillsammans betyder för mig. Jag har berättat det för honom på andra sätt än genom denna blogg. Men jag ville hedra honom här också.

Jag kommer att fortsätta skriva som vanligt nu efter det här inlägget. Inte för att jag inte bryr mig längre, det går inte en minut utan att jag tänker på honom och hans anhöriga. Han var verkligen världens finaste människa och förtjänade inte att gå bort så här tidigt i livet, att bara bli 19 år. Men jag vet att han hade velat att jag skulle leva vidare och inte skriva om det här hela tiden. Så jag är klar med det nu. Tillbaka till de gamla inläggen.

Jag har under de senaste dagarna tittat tillbaka i min blogg från då jag skrev i USA, för att hitta saker från den tiden och minnen med Joel. Jag insåg då hur mycket jag uppskattar att läsa om gamla minnen jag skrivit om här i bloggen så jag ska verkligen försöka att skärpa till mig och skriva lika innehållsrika och roliga inlägg som då.

Imorgon är det nya tag. En ny dag med nya möjligheter. Ta inget för givet och gör det bästa av alla situationer. You never know what the future may bring.

I'll never forget what you've taught me and I will always cherish the memories we have together. I'm honored to have been your friend. You were an inspiration to everybody who got to know you. See you on the other side Joel. I love you. ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0